Hållbart byggande

Om vår verksamhet – bergmaterialindustrin

Berg- och grusmaterial, så kallad ballast, är material som behövs i samhället. Det är nödvändigt för infrastrukturen och stadsbyggande. Utan ballast kan till exempel inga vägar asfalteras och inga bostäder, kontor eller broar byggas. Hela vår infrastruktur är upp­byggd av ballast, och man räknar med att varje invånare gör av med runt 7-8 ton per år. Totalt säljs runt 70-80 miljoner ton ballast i Sverige som går till framställning av bland annat betong och asfalt samt andra infrastrukturprojekt. Så det är en väldigt stor industri. Produkterna produceras, krossas och sorteras, i grus- och bergtäkter.  Bergmaterial kommer att behövas så länge man strävar efter att bygga hus och infrastruktur.

Användningsområde

Det största användningsområdet för bergmaterial är som konstruktionsmaterial för vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Över hälften av landets bergmaterialproduktion används för att bygga vägar. En väg är byggd i flera lager där varje lager har sin funktion och därför ställer olika krav på materialet. Det mesta av materialet går åt till att bygga upp vägkroppen men en stor del används också som insatsmaterial i asfalten, där det utgör cirka 95 procent.

Järnvägar behöver också mycket bergmaterial. Innan rälsen läggs ut måste en stadig banvall byggas. Den byggs i flera skilda lager med olika egenskaper. Rälsen läggs på slipers som i dag görs av betong. Flygplatser kräver mycket bergmaterial för de olika lagren i start- och landningsbanor, i taxibanor och plattformar. Både betong- och asfaltbeläggningar förekommer.

Betong är en blandning av cement, grus, sten och vatten. Det används för att bygga bostadshus och andra byggnader, broar, dammar, tunnlar och överdäckningar, flygfält, vattentorn och reningsverk. Betong ingår även i pålar, rör, marksten och takpannor. Betongkonstruktioner kan gjutas på byggplatsen eller förtillverkas i fabriker. Drygt en tiondel av bergmaterialet används för tillverkning av betong där det utgör mer än 80 procent av innehållet.

Bergmaterialindustrins miljöpåverkan

Bergmaterial är Sveriges största samhällsnyttiga naturråvara. Utöver ingreppet i landskapet och transporterna medför verksamheten huvudsakligen lokal miljöpåverkan i form av damm, buller och vibrationer.

Jehander satsar på resurssnåla tillverknings- och transportmetoder och väljer det minst miljöpåverkande alternativet baserat på funktions-, kvalitets- och kostnadskrav. Vi strävar efter att använda mindre fossilt och mer förnybart bränsle för att minska förorenande utsläpp. Mycket arbete läggs också ned på att efterbehandla berg- och grustäkter, så att de återfår sin tidigare karaktär eller kan användas för exempelvis industribyggande, fritid eller rekreation. Till och med badsjöar kan bli resultatet av en väl genomförd efterbehandling.

Krossat berg har under de senaste decennierna ökat i användning för att 1997 överstiga användningen av naturgrus. Mer än hälften av det stenmaterial som numera används i samhällsbyggandet utvinns i bergtäkter.Naturgruset är en ändlig resurs, som samhället bör hushålla med eftersom tätorternas vattenbehov till cirka 50 procent täcks med grundvatten från rullstensåsar eller med ytvatten som filtrerats i dessa. Kravet på hushållningen med grustillgångarna har stimulerat återanvändning och återvinning av bergmaterial samt användning av annat råmaterial än grus och berg. Byggföretag och bergmaterialleverantörer har bland annat utvecklat teknik för återvinning av asfalt och har lyckats uppnå en i det närmaste hundraprocentig återvinningsgrad. Återvunnen krossad betong har med gott resultat använts som vägmaterial. En förutsättning för att återvunnet material och restprodukter ska få större betydelse som bergmaterial är dock att egenskaperna kan standardiseras och kvalitetssäkras.