Jehander ett företag i ständig utveckling

Jehander ingår i HeidelbergCement-koncernen, som är en världsledande producent av material till byggindustrin. Vi arbetar i Sverige med att kontinuerligt utveckla vår verksamhet. Det handlar om att inom organisationen och med hjälp av utomstående initiera och framställa modeller, verktyg och andra hjälpmedel. Vi driver på så sätt fram och påskyndar externa nätverk för kompetensutbyte, dialog och samverkan med exempelvis myndigheter på olika nivåer.

Att bergmaterialindustrins produkter – grus, sand, makadam (krossat berg) – ingår i asfalt och betong eller behövs för att grundlägga byggnader, vägar, halkbekämpa, rena vårt vatten, spackla våra golv är väl en självklar och allmänt utbredd kunskap. Att produkterna produceras i grus- och bergtäkter kan också tyckas vara självklar och allmän kunskap. För oss inom bergmaterialindustrin är det dock tydligt att denna kunskap eller koppling blir mer och mer okänd hos våra politiker, tjänstemän och medborgare. Eller är det så att kunskapen finns men att NIMBY-effekten (Not-In-My-Back-Yard) har fått en renässans.

I Sverige levererades under 2015 omkring 80 miljoner ton bergmaterial vilket innebär att det är Sveriges största industriprodukt. Så nog behövs materialet alltid!

Vårt problem är att råmaterialet måste tas ur moder jord. Antingen genom utgrävning ur en naturgrusfyndighet eller genom lossprängning av berg, för att sedan förädlas vidare genom krossning och sortering. För denna verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken. För de stora volymer det handlar om så är det svårt att se några alternativa råvarutillgångar i någon större omfattning.

Vår verksamhet bedöms enligt miljöbalken som miljöfarlig verksamhet. Vad är det då som är miljöfarligt? Jo, förutom själva markanspråken och ingreppet i landskapsbilden, vilket det finns stora möjligheter att göra något positivt av i slutänden, uppkommer buller och damm, det vill säga endast lokala och i tiden begränsade störningar. Det är ändå så att det är dessa störningar, som endast berör de kringboende, som medför de största invändningarna och utgör ofta argument för att inte bevilja tillstånd. Myndigheterna bäddar ofta själv för framtida konflikter genom att tillåta byggnation för nära befintliga täkter.

Dock finns en betydande konsekvens av vår verksamhet och det behov som finns, nämligen transporterna av materialet från berg- och grustäkter till kund vilka i huvudsak sker med lastbil. Transporter av bergmaterial utgör hela 25 procent av totala mängden transporterat gods i Sverige. Detta kan man tycka borde leda till att täkter placeras nära marknaden, i eller vid tätorter där det största behovet finns. I verkligheten är trenden en annan. Vi får svårare och svårare att behålla befintliga centralt placerade täkter och mellanlagringsplatser (terminaler). Det är ännu svårare att få tillstånd till nya centralt placerade täkter och terminaler. Bristen på långsiktigt hållbar samhällsplanering, där hänsyn tagits till hur materialförsörjningen ska tillgodoses, är orsaken. Följden av att täkterna hamnar längre och längre från stadskärnorna och därmed marknaden är ett ökat transportarbete med alla de miljökonsekvenser det medför.

Ett överdrivet lokalt miljöintresse, vilket ofta egentligen är närboendes önskan att inte bli störda, kan alltså i ett regionalt eller nationellt perspektiv medföra en mycket större negativ effekt på miljön.

Vad ska vi göra åt saken? Bergmaterialindustrin har naturligtvis ett eget ansvar för att informera allmänheten och beslutsfattare, förklara kopplingarna mellan samhällets behov av material och vår verksamhet. Ett bra exempel är den riksomfattande aktiviteten Öppen täkt, då vi bjuder in allmänheten till våra anläggningar för att visa och informera om vår verksamhet. Jag anser vidare att de regionala myndigheterna måste ta ett större ansvar för denna fråga och skapa regionala materialförsörjningsplaner. Kommunerna måste också ta sitt ansvar för frågan och inte utnyttja sitt planmonopol och remissrätt till att förhindra en ur regional synvinkel lämplig placering för en täkt eller terminal. Det håller inte som exempelvis vissa kommuner gjort att ta ett principbeslut om att inte tillåta täktverksamhet inom sin kommun. Det byggs väl vägar och hus även i denna kommun?

Pär Åström
 

Pär Åström

VD, Försäljningschef
Tfn: 
08-625 63 00
Sand & Grus AB Jehander
Marieviksgatan 25 nb
Box 47124
100 74 Stockholm
Sverige